120701 livet är en bergodalbana, det är bara att haka på
Från en soft saturday till en speedy sunday. Gröna Lund, och med Rasmus som grädde på moset. Mötte stora e med familj vid bussen och drog till slussen. (undrar hur många gånger vi kommer säga det i vårt liv...) Huga vilken dag, vi körde järnet och man såg att jag var ett år äldre än senast, jag svingade mig som djungle george som jag sett på film och som är så kul! Är rätt fysiskt i form och balans, själsligt som kroppsligt, i mod, analys och muskler. Vi skrattade mycket idag, jag, stora e, och vi allihop, det blir ju så på grönan... Men skrattade också mycket i järla med ras, anders, farmor, farfar, och pappa (kristina var iväg som sagt), där vi fick avsluta dagen med god middag under fina former, vi skrattade åt rasmus alla påhitt och jag och de övriga försökte haka på så gott vi kunde! Själv var jag väl i ärlighetens namn rätt trött efter en rocknrolldag och sökte mig väl lite uppmärksamhet för egen del också genom toklekar för att inte bara vara rasmus stora kusin utan lilla esther också i all trötthet, och jag skrattade gott åt de saker jag bad pappa göra med mig, från grekisk romersk brottning via språkövningar till nån form av tumnapps-brottning som fick mig att gapskratta och låta så att omgivningen inte visste var de skulle ta vägen. Nåväl, jag och rasmus vägar slutade närapå boktavligen i varandras famnar och vi slocknade närapå också på minuten i våra rum. Det är en konst att vara, och bli, större och starkare samtidigt som man också är ett litet barn egentligen ju. Men gott folk, jag, mam och pap, och ni alla, som jag upplever det, har läget under kontroll. Även om lilla esther har gått och blivit stora esther, så är jag ju lilla esther ändå, ännu. Tack Juni, välkommen Juli. E
