120312 reste mig på nio och vann på knock

Jag var utslagen när pappa hämtade. Så trött att jag grät när inte tuva kunde följa med. Och jag sa att det var för jag var trött. Dessa senaste korta nätter börjar sätta spår, vi måste rätta till det, och det kommer vi göra. Fick iallafall i mig lite grönt och mat efter vi varit på tempo, där jag på vägen retade mig på alla som slänger skräp omkring. Fick upp lite mer fart efter maten och gympaskorna från järla som jag inte provat på riktigt än testade jag hemma och slog fartrekord. Jag kunde också nästan hoppa upp till lampan. Vi sprang ut med pulkan emellan oss för att lämna i förrådet. Sen sprang vi upp och ner för den lilla backen hand i hand till de gamla tanternas förtjusning för att sen framåt sju i mörkret explodera i lek och skratt med en hinderbanelek på gården som aldrig kunnat skådas. Ljuvligt! Sen var det så härligt att koppla av och det var en fröjd att lägga sig. Sov gott jag! E


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0