estheralmstrom

Ja det var minsann en resa med många lager. Mest glädje, gemenskap, kärlek, den fysiska resans goda påverkan på ens mentala ständiga resa (ja ni vet jag är en tänkare), ett lugn infann sig redan igår förmiddags, jag var så harmonisk (men det är jag ju som mest peppar peppar) men vi hade även drama. Inatt fick Rasmus ett astmaanfall och hans lilla kropp fick sig en sån inre resa att han fick åka ambulans från Säffle till Karlstad för att få hjälp. Det mesta fixa sig i ambulansen men ändå. Det var en inre resa för kristina och Anders och pappa också och vi tänkte alla lite annorlunda och större idag. Men vi möttes kring frukost i Säffle, dom stora fick sig den där 'kopp kaffe' ni vet, och jag frågade Rasmus om han var rädd hörde pappa. Men en kämpe som han är så ville han till lekparken utanför med mig redan då, men vi tog det lugnt, körde till Åmål för ett hejdå, lite vindruvor, och så rullade vi mot Karlstad. Där blev det buss till Kristinehamn och sen tåg hem. Det är lustigt hur kroppen går ner i varv på buss o tåg, men den kan ju inget annat. Vi pysslade, vilade, kollade gångarna och mös. Väl hemma landade vi gott och pappa och jag gick till dili för hej och avslut innan mamma och jag åt favoritmat. Det var vid sidan om det härliga besöket hos moster Ina och farbror Kenneth en riktig resa! E