estheralmstrom

Idag började jag första klass i skolan. Mamma och pappa har nog rätt färskt i minne när jag skolades in på dagis, och nu är vi här. Livet va, vilken grej kan jag tänka. Ni vet mer om det där, men jag är åtminstone riktigt bra på att leva mitt. Fortsätt gärna att hjälpa mig med det. Jag var inte så upphetsad över denna start, kanske inte såg det så dramatiskt, utan bara kul, som det mesta jag ger mig in på. På skolgården var fullt med små, mellan och större barn, små och stora föräldrar, kanske nån ytterligare senior, men det var farfar som vi såg, och först av alla. Kramade honom och så mötte jag upp med storis direkt, sen kom tuva och magdis och så var vi igång. Lärarna sjöng och pratade bland ballonger och så gick vi till vårt klassrum. Vi satte oss ner vid våra namn och så började fröken anneli prata och presentera sig och Linda, som vi känner sen nollan, vi som är samma gamla klass. Alla satt och tittade på fröken hela tiden utom en som vände sig åt alla håll lite sådär i smyg för att liksom orientera sig och få koll på omgivningen och alla. Det var jag. Har liksom en blick för överblick. Tror det är bra. Nåja. Ut igen medan föräldrarna sa hej på fröken, sen sa vi hejdå till varann och så var dagen igång. Lite pyssel med namnlappar, lite lek, lite skratt, lite snack, sen var den dagen slut... Det här blir bra det. Också. E