160709-160716 Mallorca

Äntligen kom vi alltså iväg pappa och jag på vår första egna solsemester. Det måste ju funka liksom, och nu fick det se till att göra det. Och med allas ert stöd så blev de ju extra tacksamt. Startade i ottan med att farmor hakade på i farfars bil till arlanda. Sen hela flygplats- och flygplansgrejen, ett äventyr i sig. Jag var så himla stabil. Vi somnade på varandra i bussen till hotellet. Vi rekade lite, handlade det nödvändigaste och sen var det pool och hav som gällde för resten av veckan egentligen. Inte mycket att säga om det, men visst är första efterlängtade doppet något visst, drömmen blir verklig och man bara ler. Första dagen slutade med kvällsdopp i havet under månen. Då såg vi sunwinghotellet där pappa visste han hade kompisar med familjer. Vi överraskade dom på söndagen och fick ett par tillfällen att bada och leka under veckan. Blev jättekompis med Nelly 8 år. Och så kollade vi förstås VM-finalen söndag kväll! Hotellet vi bodde på var fint, men lite annorlunda med mycket britter, tyskar, norrmän och danskar, men vi hade ju varandra. Havet blev jag allt mer vän med och snorklade t ex, och stod på händer och ville att pappa skulle ge mig poäng. Och så en slags rövkroksbenlek under vattnet där pappa skulle välta omkull mig. Det gjorde vi timmar, också… Vi åt också gott. Jag höll mig väl mest till barnmenyerna men testade tapas och paella t ex. Intressanta smaker men väldigt kraftfullt förstås. Vi åt frukost på balkongen, jag åt väl lika mycket som gråsparvarna som hälsade på… Lättare luncher här och där, nån gång blev det t o m glass och ett halvt kilo melon. Tog våra siestor när det var som varmast och tröttast, tror det var nyttigt. Så gick dagarna, bad bad och bad. En halvblåsig dag gick vi till ett vattenland och hängde halva dagen. Vi for som galningar överallt, hela tiden, och jag bara skrattade. Trivs även med vatten, det är helt klart. Idag mötte farmor och farfar som om det var OS-truppen som kom hem med guldmedaljer. Vi käkade ihop, men jag kunde inte låta bli att plinga på Tuva på gården när jag kom hem. Måste in i matchen igen… Kul hursom, nu är denna resa över, vem vet var, när och hur det blir en annan gång i framtiden. Nu är det i alla fall tre veckor sommarlov kvar. Heja mig, och er. E

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0