170707 on the road again

Upp i ottan (nja...) för att ta oss till centralen med en väska som hade fått Arlandas vågar att explodera... Men man bör ju vara redo för allt en svensk sommar. (nån kväll i Värmland var det neråt 0, 0!, på sina platser). Har intensivt observanta ögon i stan, ett bra tecken. Folk far till höger och vänster men jag är med i matchen när pappa förklarar. Hjälper snarast till tammefanken. Vi bollar och kommer fram till beslut. T ex att köpa frukt på centralens coop, vi hade tid. Pappa sa att vi hänger i bistron till allt lagt sig i vagnarna. Folk stökar och håller på. Slutade med att vi hängde där hela tiden nästan. Tyckte det var så skönt och mysigt. Den inre resan säger dom, och har vi varit inne på förr, och minsann, det stämde igen. Moster Ina väntade i Karlstad och vi fick en fin resa till Åmål. Fick också en fin tid i Åmål med Ina och Kenneth. Lugnt och skönt och viktigt att landa och påminna sig om värdet att ta hand om sig själv och själva. Pratade och pysslade, åt jättegott, pappa och jag fick en utflykt på egen hand och jag gjorde en spik på minigolfen medan pappa fick 5! Ina hakade på och fick se mig hoppa som i Acapulco från bryggorna. Hamnade vid sybordet och sprättade en skjorta åt gamle far… Tack Christina och Kenneth för ett härligt besök igen. Vidare till Kristinehamn, Storfors, Lungsund (nära Lundsberg, skolan ni vet, mitt ute i no where, no wonder…) och Storlungen camping där storis och peter lånat hans föräldrars idylliska campingplats. Bad bad bad och mat, och lek, och promenad med lånetax, och bad igen! Och sövö (som di säger i värrmlann), till slut dessa två nätter. Vi hann med en sväng till några gamla slussar som vi kanske inte greppade förstånd om i stunden, men nästa gång de pratar om slussar i skolan så är vi med i matchen! Direkt när vi kom till campingen så drog de ut oss på skattjakt i en trollskog där vi hittade fina skatter för dagarna som skulle komma. Från små bryggor till stora stenar som storis kallade Dunderklumpen. Så kul! Kul också att gå och småmorsa på andra campare. Man delar liksom samma upplevelse och det är nåt fint i det, som jag nog mer förstår om några år, men ändå… Tack storis och Peter! Vägen hem var en skön ostressad resa med höjdpunkt på Max i Örebro, med rejäla hamburgare och en lika rejäl siesta i baksätet med uppvak i botkyrka ungefär. Hemma landade vi på en stilla gård där vi efter en stund kom fram till att jag skulle ta en tur i parken medan pappa packade upp pappas kappsäck. Det landade i att vi hamnade hos staffan och tuva på middag och att jag minsann sov över där (om jag nu inte ändrar mig inatt…). Har man farten uppe så… Därför hann vi också köpa grejor från storis loppis på sin gård. 30 riksdaler gick åt till slajm och ett grisgosedjur. Prisvärt!... Efter en vecka on the road, kolla här, testar en ny grej, lyssna på maestro willie nelson: https://www.youtube.com/watch?v=1TD_pSeNelU  , så landar vi lite och ser framåt, och nu´åt och här´åt! E
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0