170731 "vi har varit på semester i marbella"...

..nåja, inte riktigt som Vrethammar sjöng, men relativt nära på samma kust, Nerja (ha inte för mycket mat i munnen när du säger det med ett grövre sch-ljud...) Upp mitt i natta för att åka ihop med Hanssons (väntade på en lämplig bänk nära gamla dagis) till flyget till Malaga (de skulle till Kroatien dock), och däckade rätt kvickt... Pigg som en lärka när jag träffade Rasmus men efter vi hängt ett tag kom siestan som ett ånglok... Nåja, för att fatta det hela kort, det badades i pool och hav om vartannat hela tiden. Emellan varven åt vi och gjorde små utflykter. T ex till en liten underbar strand som lokalbefolkningen använde eller till Nerja stad och Balcone de Europa http://www.nerjatoday.com/nerja/balcon-de-europa/ . Vi träffade också Rasmus farmor Rita och syster som hakade på vid ett par tillfällen och hade kul ihop. Hade en jättefin lägenhet/radhus med eget rum där man såg havet så fint. Där varvade vi siesta med vattenkrig på altanen (dusch och vattenslang), och däremellan fniss med spel och film på paddan medan huden fick vila från solen. En minisemester i solen men en megaupplevelse igen och vi kunde inte haft det bättre. Känner mig alltid trygg och glad med Kristina och Anders, och har i Rasmus en lillebror, en liten bästa killkompis, en kanonkusin och vän för livet. Och jag sa till pappa att det är kul att resa med honom. Det gjorde honom glad. Och jag är väldigt försigkommen på flygplatser och annat, kommer på att här är det nog, såhär ska vi göra, det här kommer nog att hända, och nu pappa går vi häråt, och det bådar gott, samtidigt som jag fortfarande är ett barn och inte riktigt har koll på landsgränser, när man lämnar det ena och det andra, hur snabbt flyg går, osv, men frågorna är mycket snillrika och visar på att jag tänker på rätt grejer när de händer. På Arlanda gick det kvickt och vi for iväg hemåt. Tackade "skogalund" och jag gav mig direkt till gården för att kolla läget med gänget... Tuva och Moa var redo för häng och så blev det. T o m middag fick jag. Sen en promenad allihop till nacka strand och tillbaka innan mamma och micke var på väg tillbaka från sin resa efter ett stopp i väsby, för att hämta upp mig. Saknade mamma lite förstås och så får jag lite sovmorgon imorgon eftersom pappa börjar jobba igen. Så är livet, man ger och man får, man svävar ut och man drar sig tillbaka, man anstränger sig och så får man äta melon. E
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0