estheralmstrom

Även om det bara är en minut så har vi ett väldigt fint ögonblick på bänken utanför skolan innan jag går in. Om vi har nån minut tillgodo innan pappa måste åka så sätter vi oss där, jag i hans knä, det är helt tyst på "torget" i Jarlaberg, och vi säger hejdå lugnt och fint. Dagen rullade på och jag gick hem själv, via tempo där jag köpte en frukt. Lite kul rutin jag skaffat mig. Sen hem, låste om mig, packade upp, hälsade på tjet, käkade lite frukt och satte mig och gjorde läxa. Sen tog jag det lugnt lite. Var i telefon med pappa ett par tre gånger så vi visste hur läget låg och så kom han hem och vi höll kväll. Vi avslutade matteläxan ihop. Jag bollade lite och fick veta att jag var rätt ute. Detta lilla steg gör de flesta barn och nu var det min tur på landå. Går ju för tusan fram och tillbaka från kantat på morron och em, så det här var ju inte så värst egentligen. Och dessutom hör det ju till att växa sig större och ansvarsfullare. Och sånt fixar den här tjejen! Tacka tusan för det! Surrade och bubblade när jag skulle sova. Ett gott tecken på att jag var trött. Gonatt. E