estheralmstrom

Ett köpcentrum har ju sina fördelar en duggig tisdagskväll. Behövde lassa på med lite varor, så vi cykla ner och tog för oss. Eftersom jag varit så duktig med allehanda mat ista tiden fick jag en hamburgerbelöning och en minimorot, som jag åt! Sen bibblan med lite hopp, sen ingen glass tydligen, sen rutchkana och kravlande på lekställets heltäckningsmatta på plan två i en halvtimme, det är som en drog att svischa, ville inte gå hem, men vi var ju tvungna, pappa visste hur tröttheten skulle bli min fiende i slutkanten av kvällen, men övertalade honom att leka i duggregnet i parken också, sen blev jag trumpen att jag inte fick fortsätta men var så trött att jag började gråta när pappa svarade fel på min soffinstruktion hur vi skulle sitta och när jag kom på att vi inte borstat tänderna. Det fortsatte lite i sängen, jag slog min vänsterarm runt pappa som om jag ville hänga kvar vid honom trots att jag låg i sängen, men med en nedärvd högenerginivå så sa jag nej till pappa när vi skulle läsa en bok, jag ville han skulle läsa två, men somna innan förstas slut... Oj vilken enkel men gediget innehållsrik vanlig halvgrå vardagskväll. Klart slut... E