estheralmstrom

Namnsdag! Sepåfanken. Kände mig om möjligt extra stark idag och imorse log jag om möljigt ännu mer i soffan imorse där jag unnades vattenmelon som en namnsdagsstart på dagen. Skolan rullade och jag kom glad i hågen hem med Tuva och vi hängde hela kvällen. Det bestämdes att pappa kom över och käkade med mig och tjejerna hos staffan, med ett par hemmalagade pizzor jag och tuva fixat. Ligger i badet och avvaktar ännu en dag. Tar mig fram på ett bra sätt. Ska bli gott att sova. E

Hem till kantat söndag för ett efterlångtat möte. Vi har ju tagit det lugnt pga mammas hosta, och igår var det lugnt, men idag tyvärr värre så vi körde landå igen. Vi får ju ta det säkra för det osäkra och om det så är en förkylningshosta så är det ju onödigt att jag får den så att jag måste vara hemma... Ringde och busade med pappa på eftermiddagen och styrde upp kvällen. Vi fick middag ihop med tillhörande mys innan eget mys. Pratat om allt från nya kompisen i fyran som jag har så kul med till corona, försiktighet, permittering, samhälle, staten, hur saker hänger ihop, och sånt... Men det gick bra och jag fattar. Och jag är lugn, respektfull, och fortsatt positiv till livet. En bra väg. Tack för att ni hjälper mig. E

God morgon och skön dans blev det. Inte många men vi som var där tänkte på varandra och vi hade det bra. Ingen farfarslunch pga allt som är men vi tar ifatt och jädrar vad köttbullar vi kommer äta då. Vi ska försöka få igång så vi kan prata och se varandra via datorn, det blir kul om det funkar. Efter dansen drog vi på besök där vi träffade en Sofia, en Sofia som pappa träffar. Vi har sagt hej en gång snabbt och det var roligt att säga hej igen men lite längre denna gång på "en Sofia". Hon har en liten katt som heter Mymlan som också verkar gilla mig, och jag gillar dom. Solen sken och efter lunch skulle vi fika vid en sjö men då blev det kallt så inni herrveta så vi åkte tillbaka och sen hem. Kul med utflykt och pappa tyckte det var kul att jag tyckte att det var kul med utflykt. Och jag med. Som jag sa. Sen, efter att ha träffat farmor när vi lämnade bilen och hämtade vespan (för krångligt att förklara...) väntade en helkväll med Jinda på besök på landå efter ett par övernattningar hos henne sista tiden, och vi hade riktigt kul och pappa lyckades vara den återhållsamma värd jag önskade... Men samtidigt så tycker jag det är kul att han är som han är, precis som att jag tycker det är kul att mamma är som hon är. Det är lite som man besöker sig själv när är på och får besök. Och det var kul idag. Också. E

Tjena ba´ sa jag till pappa när jag stövlade in och bytte lite grejer för att gå ut med tuva, för att sen gå ut med beata, för att sen gå in med beata, för att sen gå med beata till beata, med pappa, för en mycket trevlig kväll med österrikisk mat, dessert och gemyt! Vårjackan är på, jag är på, jag är vaken (som vanligt), och fångade ett löv som var så vackert. Det finns också så mycket symbolik i ett löv att jag låter er fundera på de vackra bilderna själva. Jag vet hur det är, jag lär, jag är här. E (klockslaget är pappas klockslag...)

Två korv med bröd på två minuter var min frukost. Att peta i sig fil, yoghurt, en smörgås, flingor, för att inte tala om ett ägg, tar minst 45 minuter, och då blir jag ändå inte klar. Men varm mat, varför inte pyttipanna, KAPHOW! Lite åt full english breakfasthållet på mig, är väl mitt brittiska blod... Jaja, dagen gick och jag fick beröm för min talang, vilja och kamratskap på gympan av gympaläraren. Roligt att höra, så roligt att jag ville berätta. Sen var det lek förstås, men kom hem i lagom tid av egen vilja för att fixa engelskauppgiften innan middag, och mer lek. Mycket smartare, mycket lugnare, mycket bättre. Nu badar jag i mitt badkar, som pappa sent om sider kom på har en blomma på utsidan, inget han sett innan (jag förstås), men vem är förvånad, både över att han inte sett den, och att det var en blomma. Fick hjälpa honom med lite nackmassage och på mitt initiativ lite intern 1177 (mamma) pga en allt jobbigare nackvärk från natten (även om hon kanske framförallt är expert på nedre delar, i mitten, och på baksidan liksom...), men fick bra råd. Vi hittade t o m en värmekudde från 1994 enligt kvittot, längst bak i medicinskåpet, förmodligen köpt av moster ina, förmodligen inte använd på 25 år, men funkade! Vi tittade på varandra och skrattade och jag gav en massa förslag på när jag kunde använda den, t ex när jag har ont i magen, vilket jag inte haft på länge, peppar peppar. Peppar var det allt annat det smakade när mamma och jag åt glass på uteplatsen på kantat, när vi sågs under bra former för att ta ifatt lite. Är ju hos pappa nu när mamma är lite hostig. Vad det än är så är det ju dumt om jag skulle behöva vara hemma från skolan för lite vanlig förkylningshosta, vilket jag skulle behöva. Jaja, en dag i taget, vi jobbar på, jag fattar läget. Tänker på er alla. E

Mötte upp pappa därhemma efter skolan och tog en skön paus med kalla köttbullar och paddan. Inte fel tänkt. Ännu mer rätt tänkt hade det varit om jag gjort lite skolpyssel då också, innan leken, och inte gäspandes ikväll, men vi utvecklar detta hela tiden med samtal och handling. Har man svart bälte i lek så har man. Men jag har nästan svart bälte i skola också, och det är ju rätt roligt att hålla i det med. Riktiga vårkänslor fick jag och beata när vi körde lite airboard ute på gården, den jag tjänade ihop till förrförra året när jag sålde jultidningar. Man harvar, plöjer, sår och skördar. Ligger i träda, blommar, växer vilt, eller inte alls, som nu. Vi barn förstår rätt bra den bubbla och storm som drar över världen, men vi lyckas leka och glömma det ibland, och det gör oss gott. Det gjorde också farfar gott att komma hem igen idag efter en sjukhusturné, precis som mormor förut, och nu ska vårens krafter, och mina, ta oss in i densamma. Häng på bara. E

Ingen konstig dag i skolan, pappa frågade verkligen ordentligt, men jag, och vi, rullar på. Hängde lite med gänget på e.m men tog beslut om att haka på basketens uteträning och det är inte så dumt, som sagt, jag gillar att träna och genom basketen får jag det just nu vid sidan om dansen . Hemma körde vi landåkväll som gammalt men jag surrade lite extra om stort och smått. Klart att vi små också tänker i dessa tider. Men jag är skapt som jag är, det finns ett ljus och en glädje. E

Spännande dag. Provade pappas jobb lite som konferensplanerare, service manager, mötesproducent, typ... Skolan hade delvis planering, delvis test med oss barn om vi kunde jobba hemifrån som de vuxna, och online. Och det kunde vi minsann, jag, tuva, jinda och emelie, med den äran! Pappa och jag hade roddat fram en bra sittning i köket, fruktskål, wifi-uppgifter på köksbordet, förlängningskabel för laddare till datorer, telefoner och paddor, samt köttbullar till lunch med av konferensgäst medhavda makaroner! Vi var disciplinerade och gjorde det vi skulle, förstod allvaret och gjorde jobbet med stor glädje. Kände mig lite stolt och lycklig över både jobb och värdskapet, en ny njutning jag lärt mig idag. Vi surrade ihop oss när pappa kom hem och så fick jag inbjudan om en joggingtur med Emelie som jag hoppade på, och då tog pappa en runda också. Innan hade jag hunnit träffa mamma lite på lagom avstånd då hon kom förbi jarlaberg för att säga hej. Lite rörigt nu då mamma är lite krasslig och vi tar det lugnt med kantat ett par dagar i taget. Det är många inslag i tillvaron nu, i stort som smått, på nära håll som runt hela klotet. Jag tror jag förstår läget, så gott det går som 12, och som 12 behöver man kanske inte heller i detalj veta och kunna allt, snarare lite lagom så lusten, leken, glädjen, barnatron inte försvinner, utan kanske tvärtom, leder oss alla ut ur det här. Häng på bara! E 

Vaknade lugnt och tog en skön förmiddag innan vi mötte upp på Rasmus fotbollsträning i Storängen där vi hängde lite och hade det skönt i den kalla vårsolen. Jag sa nåt om att jag är fortfarande intresserad av fotboll, men det kan man ju vara på olika sätt. Träffade också BB och hennes föräldrar som gick förbi. Kul! Nåja, en dag i taget, på alla sätt. Vidare till farfar där vi fixade ett par grejer inför hans hemkomst och unnade oss några köttbullar på farfarskontot. På landå blev det både jinda och tuva innan kvällskvist enligt normalt. Jag laddade inför morgondagen då jag och kompisarna "jobbar hemma" på prov utifall Sverige stänger skolorna, ett initiativ från min skola. Och jag kanske blir skol-/konferensvärd... Vi kollade så mina eventuella gäster kan hitta wifi, fixade en fruktskål, ordnade konferenslokalen, dvs köket, fixade förlängningskabel för laddning, preppade köttbullelunch, och trevliga ytor för bensträckare!... Sen sträckte vi benen och somnade. E

Växer och växer. Mamma krasslig på kantathelg och varför krångla. Sov hos Tuva, även om vi tänkte sova själva på landå inledningsvis då pappa var borta, men det var ju lite praktiskt faktiskt att sova där. Hann med lite häng med tjejerna också på gården, och vi hade lite gammeldags fin gårdslek ihop, bara som barn och en boll kan ha, och det var härligt. Dans och sen häng med tuva, innan storis, innan pappa, innan natta. Hade regelbunden kontakt och stämde av, som vanligt. Ringde om jag kunde ta en glass på forum, sånt, ni vet, kontakt, men ändå koll på varandra. En skön kväll, vi skojade och glirade varandra, och kände oss nära. Vi hade tänkt att jag kanske skulle haft första kvällen själv eller iallafall med någon på landå, men det blev annat och ok är ju det. Men det ligger nära. Jag är där. Jag är där många inte ens är som vuxna. Men nu är jag barn och jag tramsade perfekt som ett barn ikväll med pappa. Och vi skrattade. Gott. E

En dag med bra skolgång, något som är normalt för mig, och när man tänker efter så är det ju riktigt bra. Vi elever och skolan har mycket bra koll på vad som händer med Corona och skolan hjälper oss och föräldrar att hitta rätt liksom. Jag förstår också vid sidan om skolan för min egen del och med er alla hur det ligger till och hur vi måste förstå varandra och hjälpas åt. Tack och lov bär jag inte allt detta på mina barnaxlar hela tiden utan jag leker på rätt bra ändå med mina tjejer och vi njuter av förvåren, gungar, sprätter runt i parken osv. Tycker det är så skönt att jag knappt hinner eller vill komma in och äta. Pappa känner sig nästan som en servitör ibland men jag förstår honom och han förstår mig, och vi har haft en härlig avslutning på dagen och vi har mötts i alla tankar tänkbara. Bland annat att det är rätt bra om någonsin att ta en dag i taget nu, även om min framtid också ska komma såklart. E

Det har gått några dagar, har inte haft tid att skriva... Men hursomhelst vaknade i lördags morse och pappa var på resande fot, och det visste jag ju om, vi hade bestämt det så, så att jag fick sovmorgon. Men det är skönt och mysigt att sköta sig lite själv också "i mina år". Så jag cyklade till dansen och efter det hängde jag på kantat innan jag hade ett dygn med Jinda, övernattning och söndagshäng. Måndagen rullade på, liksom tisdagen där det blev lite lustigt med träningen där inomhusträning blev utomhusträning på en kvart. Men det gick bra och vi skrattade. Idag när jag kom hem var pappa hemma och jag hoppade upp i hans famn. Men sen var det Jinda, tuva, beata, tuva och beata, middag, och sen beata igen... Vi var ute och lekte på gården som i gamla tider i två timmar! Lite på uppmuntran men när vi väl var där så var det härligt. Kollade sen läget per sms med mormor, morfar, farmor och farfar. Tänkte liksom på dom lite extra och ville kolla av. Tack alla. Vi håller ihop. E

En dag i den härliga harmonins hänge. Ringde pappa och undrade, eller ska vi säga meddelade, att jag och gänget hängde på forum en stund. Det var ok förstås, och i ett större perspektiv (ett återkommande ord dessa dagar) så är det starkt att jag trots allt hör av mig och förstår att man gärna vill veta var jag är, precis som jag vill veta var ni är, var vi alla är, gör, och har det. Ikväll hade vi det bra, åt gott, myste, fredagslandade, surrade och mådde bra. Jag frågade om saker, pappa svarade, och vice versa. Vi har koll, det är ok. E

Lugna dagar. Nästan som man laddar inför nåt slags "kosläpp" när vårvärmen kommer och man kan bli alldeles tokig över hur skönt det blir. Det här är som en bro dit liksom. Och slussenbron åkte förbi oss häromdagen. Farfar kunde se den riktigt bra och nära från sin balkong på Ersta hospis. Idag blev det inte basket, jag hängde med gänget istället, och så åkte jag hem och gjorde uppgifter, och t o m ett spel med världens länder lekte jag med, utan att vi har några uppgifter på det, men jag vill lära mig iallafall, tycker det är kul, och det är inte tokigt det. Tog ett bad i mitt badkar där pappa äntligen upptäckt att det faktiskt är en blomma i mönstret på utsidan. Det trodde jag han visste, och att han t o m tyckt om karet pga det när han köpte det. Jaja... Nu laddar vi för natt. Igen. Som så ofta. Hade en mysig middagsstund, lutade mig mot hans axel under UR, och bondade lite inför pappas resa i helgen, om det nu funkar med oron kring Corona, samtidigt som man måste se lite perspektiv i allt. Som med allt. Jag tar det kallt. E

I skolan var vi inte i skolan... Inte hela tiden iallafall utan på bio, med flera andra 4-6-klassare, en film om vänskap, utanförskap och mystik och sånt. Sen blev det lite kommunikativ pingpong då jag lekte med gänget innan jag skulle till basket. Sen skrev jag att jag gärna fortsatte med lek för vi hade så kul. Pappa sa ok, då kör vi torsdag istället. Sen ändrade jag mig igen och skickade en bild påklädd i basketkläder och skrev att jag var duktig. Och det var jag väl, men det handlar ju förstås främst om att ha kul och att vilja. Just nu har jag inte det bästa intresset, men jag förstår både tanken med att ha en träningsform eftersom jag tycker om att träna (och spela match när det blir av), och att fullfölja ett engagemang, sånt vi pratat om förr. Vi tar det lite bit för bit så blir det bra hur det än blir. Sen körde vi laxpasta, UR och mys, ett fint recept. E

En helg där vi bland annat firade mormors födelsedag i väsby. Mysigt att träffa alla och morfars bror lelle osv. Kul stämning och jag är så tacksam för det gänget. Precis som att möta farfar och farmor på Karolinska sjukan i solna där jag fick för mig att jag hälsat på mormor tidigare. Iallafall åkte pappa och jag dit med vespan via centralbron och klarastrandsleden idag, vilket gick mycket bra och jag fattade ännu mer hur stockholm ser ut och hänger ihop, och sa hej på farfar, lämnade lite dillchips och lakrits. Farfar fick lite strul med sin behandling för en vecka sen, kroppen ville inte spela med i det, så det fick ordnas till där. Farmor dök upp och vi hade fullt prat om ditt och datt. Farfar undrade hur läget var med skidresan, skolan och så och jag förklarade, och jag förstod att farfar går igenom prover och sånt, och en massa bedömningar. Tror det är bra att jag greppar detta, både för nu, och sen, för oss alla, för bra dagar tillsammans, hela vägen, för oss alla. Men innan hann jag träffa storis för ett fikahäng, och även mina "nya" kompisar, emelie och felicia från skolans fjärdeklass, vilka jag gillar så väldigt mycket. Det är bra med vänner. Och jag är bra på vänner. Tack för att ni visat vägen. Vi hann även landåmysa, vilket är våran grej här, precis som vår grej på kantat, man samlar ihop sig inför nästa dag eller vecka. Ihopsamling är inte dumt det heller. Tack för denna helg. E

Inte fredag, men fridag. Idag fridag från skolan som var stängd, men ville ändå upp kl 7 när fastighetsskötaren kom och efterkollade badrummet. Inte fanken vaknade jag, pappa fick nästan ruska i mig vid 10 över eftersom han skulle till jobbet också. Jaja, det var skönt att komma upp, jag ville det, då får jag tid på mig att ta det lugnt. Tuva kom över och sen samlade vi gänget för enkla nöjen i närområdet och hemma. Hann med en lekpark, forum förstås där jag hittade en jeansjacka som jag hade egen slant till. Var så stolt och glad. Lunch på mcdonalds och så häng på eftermiddagen med gänget innan basketen. Dags för lite träning trots allt. Sen soffmiddagochtvmys med pappa en stund framför vår kära ur.se. En stilla fri dag, en bra fridag. Imorgon fredag. Tacksam för allt. E

Sköna dagar på kantat. Mamma och jag firade till och med på olearys att vi bara hade det bra. Jag mår bra och har kommit igång med skolan och det går som det ska. Igår var det skridskodag och torsdag är studiedag, men jag reder mig själv, med kontakt med pap o mam förstås. Kom hem samtidigt med pappa ikväll och vi njöt av en skön stund. Fick till och med en egen då pappa behövde möta upp med anders. Det är inte så dumt att vara själv en stund ibland. Jag har hört om detta men inte varit så på alla gånger, även om jag känt det när det hänt. Och idag passade det så bra för tuva och jinda har visat mig ett spel där man tränar på länder, i världsdelar, och jag tyckte det var jättekul. Tänk, kunskap är ju rätt lajbans ändå. Har förstått det också, men idag, som allt oftare, så märker jag det. Kul! Vi avslutade ihop, om än med olika grejer, och jag klämde in ett bad därtill. Allt ok på landå. E

Dåså, då kan jag åka skidor som en infödd alpinist, ryckte på axlarna åt svarta pister de sista dagarna. Har som jag genom min skribent försökt förklara genom åren att jag vid sidan om andra intressanta och tacksamma egenskaper och förmågor även besitter en kroppskontroll som passar sig för fysiska utmaningar och upplevelser. Skidåkandet har gått bra helt enkelt och bättre och bättre åk för åk, dag för dag och jag har vid ett flertal tillfällen sagt att jag älskar det och att "jag börjar få klick på det här", typ jag börjar få kläm på det här, men klick låter ju mycket sötare, utan att jag ens visste om det. Vi får se vart detta tar vägen, men kul att ha lite "klick" på utförsåkning inför framtiden. I övrigt är vi förstås mycket tacksamma och ödmjuka till Beatas familj att åter få dela deras lägenhet en vecka och uppleva bergen runt Bad Gastein, en kurort med varma källor från början (slutet 1800-tal till bortre mitten av 1900-talet innan skidåkningen tog över mer och mer, och jag har därmed också åkt i backarna som var arena för VM 1958!). Vi kom efter en lång men väldigt mysig "resa i resan" tillsammans när vi tänker efter, till Bad Gastein station tidig kväll i måndags. Familjen välkomnade oss och Beata och jag sprang och möttes och kramades på perrongen. Sen satt vi i varandras ficka resten av veckan i princip. Livet med en annan familj i en tvåa, om än stor och praktisk, har förstås sina sidor, man går ju lite på varandra, men familjen är så varma, välkomnande och gästvänligt generösa så man blir liksom en del av familjen och då blir det rätt bra, och vi är så glada över upplevelsen igen, och över möjligheten. Vi åkte skidor tisdag till lördag, i alla möjliga backar och system och pappa och jag tittade bara på varandra ibland och liksom utan att säga något förstod att det här är något speciellt vi är med om. Första dagen åkte pappa precis bakom mig. Sen väntade han i backen tills jag var långt nere men inom synhåll och så körde han ifatt etapp efter etapp. Sista en och en halv dag så åkte vi ibland på olika håll, jag med tjejerna och pappa med David. Pappa har fått för sig att han kan det här, och det verkar som att han har lurat backarna till att tro det också. På kvällarna myste vi i lägenheten, med bergen runtomkring som fond, och sista kvällen körde vi middag ute, pappa ville tacka för veckan. Idag söndag röjde vi i lägenheten på förmiddagen och så tog vi bilen till München flygplats. Pappa och jag somnade på varandra i baksätet. Något outtalat sa oss att det var rätt mysigt, tryggt och sammanbindande att hålla handen flera stunder under resan, utan att prata om det. Det blev liksom naturligt, som att vi tackade varandra, visade varandra tacksamhet, att vi klickade kring det vi upplevt. Det var fint. Nu är vi på flygplatsen och gör oss redo för boarding. Vi boardar planet, vi boardar nästa vecka, vi boardar våren, vi boardar nästa del av framtiden. Ready for take off, always. Tack för er alla. E