120121 att vara liten men stor, fast liten ändå

Blev lite avundsjuk på rasmus idag, den söte vilde krabaten. Vi hamnade i järla i eftermiddags för trevligheter med gänget där, plus farmor, och det är så väldigt mysigt på alla sätt och de kunde inte varit finare mot mig. Men jag såg hur de tittade på rasmus och hans framfart, han kröp som en myra, och jag kände att jag också ville vara lite bebis, vara lite i fokus på det sättet, och kanske inte som stora tjejen just för en stund, det blev lite komplext men visst gick det bra. Intressant dock. Det påminner om att vara här och nu också, inte bara hur jag växer och blir allt duktigare och sötare och vad jag nu blir. Nåja, vi tog en kopp på dili och lekte loss lite innan vi gick till bussen för att åka till alphyddan och dansa på barndans, men pappa hade haft huvet under armen, det börjar nästa vecka, ska bli roligt att prova, då! Så jag sov en stund och vaknade i sickla där anders köpte bröd till änderna vid ekudden, de var så tokiga i bröd att jag nästan blev rädd. Vi smög in för rasmus sov, tog lite mat, men sen, ja jädrar, sen fick jag jobb med kusinen. Han tycker det är roligt med mig och jag med honom och jag försöker hitta på bra bebislekar. Men som sagt, ibland är det inte dumt att själv känna sig som lite liten och bli pysslad om lite extra. Vi hittade balansen och till slut var det dags att gå hem till landå och tacka för en fin eftermiddag. Tia och ras hängde på oss en bit, sen drog vi hemåt jag pappa och farmor. Hemma myste och lekte vi på bästa sätt och teamade upp för en bra avslutning på dagen med soffmys, butikslek och annat. Hade svårt att somna, och när pappa höll på att ramla ner på golvet i sagoläsningen så sa jag att jag nog ville sova i hans säng. Sagt och gjort, där ligger jag nu, med båda bolle, ibland får man lyxa. E



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0