120129 Från dröm till verklighet

Så kom dagen då äntligen för mitt stora kalas jag längtat efter och jag fick allt uppfyllt, alla förhoppningar, och jag var som en sol hela vägen ut, och en fin kompis, mot mina fina kompisar, 14 stycken var dom! En efter en kom dom till vår korvgrillning på gården och det blev en härligt varm stämning och vi barn höll värmen på lilla gårdskullen med att åka på rumpan. Sen in för allt gott vi skulle trycka i oss och i väntan på alla så röjde vi järnet med allt löst vi plockat med oss hemifrån. Vi kom till bords och blev tysta av oss själva spända på det goda och där kom mamma och pappa med marängsviss, toppade med tomtebloss! Mamma och jag hade gjort chokladbollar, det var bullar, ja ni hör. Dags för paketer! Under en mycket intensiv öppning pga allas intresse, det satt nästan barn på mig, jag fick förtydliga att jag kunde bara ta en i taget och jag skötte mig så fint i detta och mot alla, man undrar hur jag kan tänka så rätt, lilla jag. Fiskdammen kom perfekt efter och jag var först i kön, det är tydligen kalaskotym... Tror ni inte jag drog upp en abborre på 3 hg, en riktig! Pappa är för tokig... Vi fick alla godis men det drogs upp allt från en potta till gummistövel. Sen började det rundas av vartefter och jag tackade och kramade alla. Mamma och jag drog oss in på landå och mös och åt, pappa fixade i lokalen, eller vokalen som jag sagt lite i veckan. Sen krama vi mamma och satt oss själva en stund, men lite lek hann vi med, såg ut som en rumpnisse i pappas jacka. Vid vällingen kunde jag knappt prata och jag sa, jag kan inte prata för jag är så glad över kalaset. I min nybäddade nalle puhsäng fick jag lyssna till lite puh och somnade medan vi höll varandra i handen. En stor dag för oss alla tre. E


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0