130221 trygg torsdag

Stora es mamma ringde pappa när han var på väg som bäst, vi ville leka ihop ikväll och så blev det… Men det var allt skönt när han kom för jag var trött lilla jag. Satt som en säck på axlarna hem och det var en liten mysig flicka som tydde mig tätt intill från hallen till sängen via toa och soffa. Men det är nåt så lustigt med mig (och ljuvligt, men nu lägger pappa orden i munnen på mig), för ”in i kaklet” är jag påhittig och glad och lustfylld, trots att ögonen går ihop. Trots att jag sluddrar av trötthet så ber jag pappa berätta om när han var liten. Och först måste jag fråga hur många rundor av videung han sjungit, eftersom det får max vara två innan han berättar. Denna gång, som många andra, var han halvvägs in i första rundan… Heja mig. E

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0