180610 In i mål för Fröken Fräken

Min första studentmottagning om jag inte tänker fel. I alla fall på närmsta möjliga håll. Leo hade sin stora dag i fredags, gick in i mål med sin skola, och det var kalas i Blackeberg med gänget. Har känt mig lite försiktigt blyg för Leo ett par år, han har ju blivit så stor och jag är ju liksom en liten räka, men i fredags kändes det inte så utan bara rätt och kul. Det var fint det. Igår möttes pappa och jag med cyklarna när jag kom från kantat. Vi stack till sicklaplayan och la oss på gräset med Rasmus och Anders, och Kristina som kom med lunch! Ett par härliga timmar där med Rasmus som har så härligt skratt och tokroliga idéer. Hem för lite pyssel och så kom mamma förbi med en mumin-mugg, samma stil som en Rasmus fick tidigare, och en fin sommartopp som kanske kan användas när jag går i mål med lågstadiet på skolavslutningen på onsdag, eller andra sommardagar. Idag kände pappa att det var dags för en längre vespatur och ett bad, och jag var inte svårövertalad. Det är nåt fridfullt över att bara åka en stund. Det tar ett par minuter sen sitter jag bara och nynnar och njuter av lugnet. Resan är ju lika viktig som målet, om inte viktigare som oftast. Åkte till Grisslinge och bättrade på fräknarna och det var lika härligt som vi hoppades. Minsann om inte Tuva och gänget var där. Lunkade hemåt efter ett tag, tog ett litet burgarstopp och bara andades. Började nynna i Gustavsberg och hängde i till orminge ungefär där jag blundade lite och lutade mig mot pappas rygg. Det låter konstigt kanske men jag sitter som fastskruvad där vi puttrar fram. Hemma gick jag också in i mål med en bok vi jobbat med hela året. En bok som jag inte gillat så värst, men ibland får man bita i det sura äpplet, lika bra att lära sig det nu, för sura äpplen dyker upp regelbundet i livet har jag förstått. Vi hade faktiskt inga krav på att läsa ut den, vi har en del att stå i kvar i skolan måndag och tisdag, men vi pratade om det och tillfredställelsen att avsluta något man börjat med och kämpat med, på något lämpligt värdigt sätt, och det kändes bra att slå igen boken efter sista sidan. Dags att gå i mål med helgen och se fram emot skolan slut och sommarlovets början. I regn som solsken. E
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0