190124 leende

Ett par bra dagar på kantat med basket tisdag där jag mötte pappa som håller på att rodda med mina basketskor som jag redan vuxit ur..., men nya kom på posten idag och de gamla får vi iväg till nån annan baskettjej som inte har så växande fötter som jag (vad är det för fel med 36 liksom 2019, om vi får fråga!...), så tack mormor och morfar igen för att jag faktiskt får springa runt i de skor jag önskade, om vi än har sprungit runt ett ytterligare varv i sko-spåret för att sätta foten i backen liksom. Igår körde jag min engelskaläxa med mamma och när pappa kom hem idag så hade jag redan suttit i köket en liten stund och repeterat det sista, så kollen med pappa (som jag ville göra, han sa att han visste att jag hade koll) gick snabbare än jag hinner le åt en ny dag. Jag stavade muntligen orden, t ex blev smiles (smajls), just smiles. Sen käkade vi och tittade på Retorikmatchen på UR-play, elever från skolor som tävlar i retorik. Jag gillar det för att det är kul att se hur de hanterar att berätta saker. Sen sa jag att nu kommer jag somna så fort att det går undan. Valde först svagt gult ljus i ena hörnan av taket, men sen släckte jag. Natten gör sig bäst i mörkt. Ska man lysa upp den får man le eller nåt, och mina tänder är i gott skick enligt tandläkaren häromdagen, så det finns all anledning att visa dom. E
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0