201126 nu och sen och nu igen

Hej där. Känner mig lite dum än en gång att dagarna gått men jag får skylla på spökskrivaren. Men jag tänker på er varje dag, det vet ni. Men det är skola, och kompisar, lite häst, lite forum, lite dans, och siktet på att avsluta terminen. Gör mitt bästa att ta mig igenom det här som ni vuxna lider mest av. Jag försöker hålla ett gott humör som oftast och försöka smitta av er på mig. I helgen tog jag och pappa en coronapromenad och en coronafika med farmor bara för att säga hej en stund. Det är ju sjukt alltihop, men en bra läxa och lärdom på nåt sätt. Apropå det så tänker jag lite på skolan just nu och vad jag är intresserad av egentligen och vad jag kanske ska vrida in kompassen lite granna iallafall, framförallt inför högstadiet där man riktar in sig lite, även om det inte är så avgörande såklart. Jag har fastnat lite för naturorienterade ämnen, NO som det heter. Visst, jag gillar idrott (som också är en inriktning), men det räcker som det är. I samhälle har jag inte fastnat lika mycket som i NO och samma med språk/kultur. Nåja, det ger sig, men jag hade ett bra resonemang kring det hela med pappa ikväll. Det är ju bra att kunna motivera sina tankar och känslor, att liksom lufta sina tankar och se om de flyger. Pratade allmänt om skolan igen och att ta hand om sig själv i det och den, vilket jag gör, och hemma, och balansera allt man ska göra, till och med sova, som kanske är det viktigaste, för att både orka leka och hänga, vara i skolan, vara hemma, vara med er, vara i kroppen, och i huvet, kunna och orka tänka bortom och längre ibland, och bara vara. Gott och blandat, nu och sen. Fick ett inspirerat ögonblick när jag kom på (lite sent...) att vi skulle ta med en slags hjulupphängning till skolan. Pappa och jag bollade och kom fram till värmeljus som hjul! Jag fick en extra pigg blick och jag tror pappa fick en tår i ögat... Det nuet jag hamnade i var tydligen häftigt. Jaja, inte lätt det där att fara mellan här och nu och där och sen, men nåt som är bra att lära förstår jag, och jag blir allt bättre. Tack igen för allt ni gör för mig på dessa resor fram och tillbaka. Nu är det nu igen och snart är det jul igen. Vi gör det bästa av det. E
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0