estheralmstrom

Dessa dagar och veckor är det svårt att få tag i mig... Ännu mer... Men några är ni, ja egentligen alla, men flyktigt. Men sådant är livet för en 13-åring i planerandet, flyktigt. Framförhållning finns inte. Närvaro finns där den finns, och där jag är, det är helt klart. Möten och människor. Från skolavslutning till att fira Anders och Karin, till mormor och morfar, via farmor och company. Och allt däremellan, t ex alla hundratals miljoner timmar med mina kompisar efter det . Jag har lätt kommit in i lovet men jag vet att mer väntar. Det är bra att ni vuxna smider lite planer, jag börjar förstå att vi småfolket inte har hela bilden hela tiden liksom... Även om den bilden inte är så pjåkig liksom, att ha, att man har koll... Nu dök jag precis upp hos pappa med Jinda och katten Simba. Mysigt för alla. Pappa försökte visa att han har koll på katter. Ja kanske det. Hursom, skönt att nyttja senkvällen, och många senkvällar blir det i sommar, det vet jag. Tänk om man kunde göra hela livet till en senkväll. Så skönt. Jaja, nåt att tänka på. Just nu tänker jag knappt på någonting. Tack, E