estheralmstrom

Sportlov. Mars. Dagarna går så fort att det känns som om jag håller på med nån sport. Och jag sköter mig själv så mycket (och vill det...) att jag knappt syns. Pappa tror jag åkt till Mars, med den där expeditionen som landade där för några dagar sen. Men det finns inte så mycket att rapportera om från Mars, å ena sidan. Å andra sidan är mina inledande tonårsveckor sprängfyllda med upplevelser tillsammans med gänget, men det är liksom svårrapporterat. Fast, ni har ju varit 13 år själva. Ni vet. Jag har väl inte riktigt greppat hur svårt det är att stå på sidan som förälder, att å ena sidan glädjas av lycka så man svävar över hur fint barnet flyger på sina vingar, samtidigt som det river i kroppen av att inte vara med på färden på samma sätt längre. Men jag ser och hör er, allihop, och jag är er också, även om jag är på Mars just nu. Men jag var på jorden lite också, t ex på kantat häromdagen där mamma tog det fina kortet. Och jag och storis gjorde en utflykt till "hemliga berget" i nacka strand och hade picknick i ett par timmar. Jag och gänget drog till sickla och hängde runt, bara sådär, man får ju liksom byta "torg" ibland. Idag delade jag och mamma frukost pga att vi åker på utflykt onsdag, återkommer till den, och vi picknickade vidare också idag i nyckelviken, jag och tjejerna. Vi har det bra, jag har det bra, ha det bra ni också, det är ju lika bra, så har vi det bra allihop. Hej och tack från Mars, E