estheralmstrom

Det svävande livet bortanför den gren jag sneglat på i många år, men ändå står kvar på, och vill vara kvar på såklart, är ändå spännande, och något som lär och gläder mig, och vad vore annat. Nu är det ju inga större utsvävningar men jag känner jag vill styra många beslut och ta ansvar och mamma och pappa är med i matchen, de vill både stötta och finnas till. Så blir det nog bäst. Skolan rullar på, hur tråkigt det än låter, men jag har fått kläm på klassen och skolan och är bekväm med det. Hänger med alla kompisar och fanken vet hur jag får ihop det, men jag får det. Kanske en talang, det också. Har för övrigit ju alltid tyckt om att röra mig och nu har jag en tanke om friidrott pga Stella, Beata (som tidigare kört), osv. Kanske det blir en tur åt det hållet också. Livet är fullt av möjligheter, som nån sa, har jag förstått, även om man kan tycka det är retfullt, om man inte har nåt på gång, eller möts av motgång, men jag här och nu kör på, och det gör jag rätt i, är ju på gång! E